Left 4 Dead besvarar nämligen den eviga frågan om hur ett zombiehelvete på jorden skulle se ut. I rollen som en av de fyra överlevande ska man kämpa sig igenom fyra olika scenarior med två mål i sikte; att överleva och att ha ihjäl så många zombies som möjligt under resans gång. Historien i Left 4 Dead är nämligen inte mer komplicerad än så. Det handlar om att döda eller dödas.
Med historien överstökad, kan vi prata om det viktigaste i spelet; nämligen gameplayet. Gameplayet i Left 4 Dead utspelar sig som en First Person Shooter (FPS), där det handlar om att vara snabb med siktet samtidigt som man är navigeringssäker i miljöerna, allt medans man fyller zombies med bly. Vart och ett av de fyra scenarierna i spelet tar en på fyra vitt skilda äventyr. Varje scenario utspelar sig som en enskild film, där man skall komma från punkt A till B utan att bli zombieföda. Fokus på att skjuta och överleva gäller dock inte bara för en själv utan också för ens medöverlevande. Man har hela tiden möjlighet att hjälpa sina kompisar genom att ge dom förband eller hjälpa dom på fötter och att hjälpa sin kamrater är något av det viktigaste i spelet.
Att överleva och överleva i flock är en otrolig nödvändighet i Left 4 Dead, för om man inte samarbetar och kommunicerar, när man kämpar mot zombier, så överlever man inte länge. Då samarbete och överlevnad är två av de viktigaste aspekterna i Left 4 Dead, är det nästan en nödvändighet att man spelar Left 4 Dead med vänner, då spelet inte är speciellt kul om man spelar det själv. Spelar man däremot med tre vänner är det otroligt underhållande.
Kampen för överlevnad blir heller inte lättare, när det går upp för en, att man inte blott kämpar mot ”vanliga” zombier, utan också speciella zombies, som har rätt unika förmågor. De här zombierna varierar från Tank, som ödelägger allt, till den farliga Smoke, som kan skapa en hel del panik i gruppen av överlevande med sin långa tunga. Den farligaste av flocken är dock Boomern, som med sin kräkning gör att alla zombier i en mils omkrets kommar stormande mot din position – och bara din. De olika zombierna är dock inte bara datastyrda, man kan nämligen också hoppa i skorna på en i spelets versus del, där man antingen spelar som en av de överlevande eller som en av de speciella zombierna.
Möjligheten att inte bara spela som en av de överlevande ger spelet en extra dimension, framförallt då de olika zombierna spelas på ett helt unikt sätt gentemot hur de överlevande spelas. Styrningen av de speciella zombierna är markant olik den traditionella run ´n gun taktiken och det kräver en hel del tålmodighet att spela som zombie, men koordinerar man angreppen med sina vänner kan man få till en del spektakulära överfall på de överlevande.
Även om de överlevande och zombier är i fokus spelet igenom så får man inte glömma att nämna den absolut viktigaste ”personen” i spelet; The Director, som Valve kallar den. Med Left 4 Dead har Valve byggt en helt ny form av A.I (Artificiell Intelligens) som fungerar som en instruktör i de olika scenariorna. The Director försöker obarmhärtligt straffa de som försöker leka Rambo på egen hand, genom att skicka en armé av odöda efter honom, och han ändrar konstant hur ofta och av hur många zombier man blir överfallen. The Director gör så att Left 4 Dead är en unik upplevelse varje gång man spelar, för zombierna kommer aldrig på samma tidpunkt eller från samma ställe. Något område som är svårt att komma igenom, kan nästa gång vara helt tomt på zombies, för att istället vara överflödiga på ett annat ställe som man inte hade förväntat sig. Just det att var gång man spelar samma bana känns som en ny upplevelse gör att Left 4 Dead hela tiden överraskar och känns fräscht trots det ringa antalet banor.
Antalet banor i spelet är annars det man kan vara mest kritisk emot, trots The Director och allt han kan erbjuda. Det känns lite tråkigt att spelet bara har 4 banor att erbjuda, givetvis kan man ju hoppas på fler banor i framtiden men som ett färdigt spel känns det lite dåligt att bara få med 4 banor på skivan. Visuellt är spelet inte extremt imponerande. Det är dock en upplevelse att se 50 zombier komma rusande emot dig. Vi ska dock vara tydliga med att Source är en relativt gammal spelmotor. Spelet är långt ifrån fult och det är en massa detaljer i spelet som är fina, t. ex ljuseffekterna och miljöerna. Animationerna är dock inte lika imponerande som mängden av zombier, de känns mycket begränsade, speciellt i situationer där du hjälper dina kamrater upp och liknande. Frameraten är dock stabil genom hela massakern och det är trots allt viktigast i detta spel.
Ljudet i Left 4 Dead känns som det är taget direkt från en B-film med zombier och det fungerar helt perfekt. Varje gång man blir överfallen av större mängder zombier så hör man klassiska skräckfilmstoner och alla personerna i spelet har en handfull underhållande kommentarer, som ger det hela rätt stämning av splatterfilm. Zombierna låter också skrämmande med torra skrik och rop när de kommer anstormandes. Var och en av zombierna med specialkunskaper har också unika ljud.
Left 4 Dead kan bäst beskrivas som en bra zombiefilm omgjord till spel. Det är action från start till mål, och tillsammans med tre vänner är Left 4 Dead något av det mest underhållande du kan uppleva i år. Dock så försvinner det mesta av underhållningen om man spelar ensam och man tröttnar fort på de fyra banorna. Har du några vänner att spela Left 4 Dead med så är detta ett av de 360-spel som man bör äga, men är man inte den sociala typen bör man tänka sig för en extra gång innan man investerar i Valve´s zombiebuffé.
Text skriven av Mikkel Vinther, översatt av Patrik Björn
