Xboxlife Sverige - Fallout 3

19. november 2008 18:58 | Kommentarer (0) | Marcus Lindgren

Fallout 3 har länge varit i kategorin av spel som man aldrig riktigt trodde skulle komma ut. Speciellt efter att de ursprungliga utvecklarna avvecklat sin verksamhet och Fallout 3 projektet ströks. Sedan tog Bethesda över och denna gång är Fallout 3 mer än en ett mytomspunnet projekt.

Fallout 3 börjar i Vault 101. Det har varit gömt under marken i 200 år, medan kärnvapenkrig har härjat och ödelagt jorden som vi känner den. Livet i Vault 101 är bra, det finns gott om vatten och mat. Alla mår bra och inga krig härjar där. Reglerna för invånarna i Vault 101 är ganska enkla, du är född i Vault 101, och du dör i Vault 101. Sådana är reglerna, och så har det alltid varit. Det var också planen för ditt liv tills din pappa lämnar allt utan att berätta varför. Ledningen för Vault 101 misstänker att du har hjälpt honom, och snart flyr du från ditt hem sedan 19 år, i ett försök att hitta din far och få svar på varför han försvann.

Första gången du kommer ut från Vault 101 och in i den verkliga världen, är det en bråkdel av en sekund innan du trycker fram på den analoga spaken. Åsynen av ett helt ödelagt och övergivet Washington DC är inget mindre än förbluffande. Bethesda har gjort förstörelse och kaos till en oerhört vacker upplevelse, och man kan lätt bara gå omkring och se Fallouts värld. Men vi får inte glömma jakten på vår far, som tar oss runt i ett ödelagda Washington och har ett par överraskningar här och där. Huvudhistorien om din far är ganska bra berättad, och det är mycket engagerande. Det är dock inte historien som gör Fallout till en speciell upplevelse, det är personerna och världen, vilket gör Fallout till en fullständigt unik upplevelse.

Att vandra runt i Fallouts värld är i sig en upplevelse, för att se Washington Monumentet helt ödelagt och se hur mänskligheten klamrar sig fast i ett desperat försök att överleva. De människor man möter har alla vissa unika personligheter, och mängden med triviala människor som inte har någon betydelse har minimerats. Istället möten man nu personer med namn och bakgrund och man får en känsla av att de har en plats att fylla. Det är också ovanligt att du möter nya människor där du känner att de har samma röst som någon annan, och det gäller igenom hela spelet. Det finns dock några platser där det förekommer, men det är långt mindre frekvent än andra spel som t.ex. i Oblivion.

Jämförelser med Oblivion är svår att undvika när du spelar Fallout. Styrningen liknar varandra, vi spelar fortfarande mest i ett första persons perspektiv, dock med en möjlighet till tredje-person perspektiv, även om det inte är att rekommendera. Men där Oblivion används svärd och magi, öppnar Fallout vapenskåpet och hivar ut allt från mini-kärnvapen till pistoler. Stridssystemet har ändrats något från Oblivion. Vi har möjlighet att spela som en vanlig shooter i stil med Half Life och Call of Duty, men du har också möjlighet att använda vad som kallas V.A.T.S. Detta system gör det möjligt att sätta hela spelet på paus och sedan kan du välja vilken kroppsdel du vill sikta på. Beroende på avstånd, förmåga och en status får man olika procents chans att träffa de olika delarna av kroppen och göra fienden till en blodig massa av kött och blod.

Systemet med V.A.T.S. är ganska roligt, och det kommer inte att dröja länge innan man använder det som sitt främsta redskap i kamperna. För om du slutar att använda V.A.T.S. och bara spelar spelet som ett vanligt skjutarspel, så kommer man att inse att Fallout 3inte är byggt som en shooter, och spelet snabbt kommer att falla samman. Att spela Fallout 3 som en shooter utan V.A.T.S. Avslöjar stridsystemets stora svagheter mycket snabbt. Det är bökigt och svårt att sikta vart man vill, och striderna har inte ett ordentligt tempo. Med detta sagt, löser V.A.T.S. inte alls alla dessa problem, men det gör spelet mycket mer underhållande. Om man tittar på de faktorer som Fallout 3 bygger på, så är ingen av dem exceptionellt välgenomarbetade. Men tillsammans utgör de ramarna för en helt otrolig spelupplevelse och ett spel som kommer att hålla i flera veckor.

Grafiskt är Fallout 3 en otroligt vacker upplevelse. Känslan att vandra nerför en gata, där spillror av murbruk och nedfallna byggnader kan ses så långt ögat når är en otrolig upplevelse. Arkitekturen i allmänhet är otroligt vacker, och miljöerna är ganska mångsidiga och kreativa när man befinner sig på markytan. Emellertid ändrar det sig så snart du går ner under jorden. Under marken finns det mycket trivialitet i olika miljöer. Det finns mycket lite variation i de många underjordiska hålorna, och det kan snabbt bli tråkigt att gå omkring i dem. Animationerna i spelet är också av mycket blandad kvalitet. Det finns platser i spelet där animationerna fungerar mycket väl, men det finns också platser där allt faller isär, och det känns som om du har fastnat i ett dåligt dockspel. Den visuella stilen i spelet är dock helt perfekt, det är en fantastisk blandning av 40-talet mixat med moderna krig, och det banar väg för en helt suverän stämning, som tar spelet en bra bit på vägen.

Stämningen tas också till nya höjder av ljudet i spelet, där Soundtracket bjuder på en massa vackra 40-talstoner och ett röstskådespel som är stabilt och ger en riktigt bra inlevelse i Fallout 3. Det finns dock prestationer som är mer övertygande än andra. Ljudeffekterna är också mycket bra med roliga ljud som det klassiska "ding" ljudet från en mikrovågsugn när ett mini-kärnvapen är redo för att avfyras med ens Fatman, och vapenljuden är i allmänhet ganska bra och har en bra känsla av kraft bakom sig.

Fans av Oblivion kommer snabbt att känna sig hemma i Fallouts universum. Spelet känns mycket som Oblivion efter ett par atombomber och några vapen. Fallout rättar dock till några av de misstag som kännetecknade Oblivion och gerett mycket mer helgjutet helhetsintryck. Fans av Oblivion bör inte tveka att hoppa ombord i Fallout, och för alla andra väntar ett årets av absolut bästa RPG på att spelas igenom . Så länge folk vet vad de har att vänta sig, nämligen ett RPG och inte en shooter.

Skrivet av Mikkel Vinther
Översatt av Marcus Lindgren och Simon Liedgren